8/1-09
Idag började skolan igen.
Efter ett ganska mixrat lov, med blandade känslor.
Hänt något jobbigt, men också något bra.
Vad behövs inte sägas, men de flesta vet nog vad.
Ja som sagt.
Skolan började idag.
Jag har faktiskt längtat lite.
Efter att skratta med klassen.
Men jag märkte direkt när jag steg in i klassrummet att detta är ju skilldnad från grundskolan.
När jag kom tillbaka efter lovet, satt vi bara och snackade och hade inga ansträngade lektioner.
Vi satt mest och pratade om vad vi hade gjort.
Om vi hade skaffat oss några nyårslöften.
Eller om något annat trevligt hade hänt.
Imorse när jag steg in i klassrummet, var det något helt annat jag möttes av.
Det var inget fel eller så.
Men vad började vi dagen med?
Jo grammatik.
Hade jag ju inte alls räknat med.
Inte alls vad jag var van vid.
Men då insåg jag också, hur allvarligt det faktiskt är nu.
Att man verkligen måste göra varenda läxa man får.
Skriva varneda sak, var dag.
Öva till prov, varje dag.
Vill man komma någonstans här i livet måste man kämpa.
Så är det vare sig man vill eller inte.
Så här blir det för mig denna terminen och alla terminer som kommer.
Plugga plugga plugga vare vardag.
Och på helgen om det nu verkligen behövs.
Som mamma sa, jag får inte glömma att ha kul också!
Men jag har kul.
Jag har alltid kul.
Och jag har framför allt kul i skolan!
Nuförtiden iallafall..
Denna terminen ska bli bra!
Men det kan bara jag se till att den blir.
Det beror på vem man umgås med.
Om man väljer att ta vännerna före skolan.
Om man väljer att skita i att plugga för att gå ut och umgås.
Om man väljer att skita i sista lektionen och gå hem istället och sova.
Man kan bara bestämma själv om man vill lyckas här i livet eller inte.
Om man vill komma någonstans, får man säga till sig själv att, kom igen detta klarar du.
Man ska aldrig se ner på sig själv.
Man ska aldrig se ner på någon annan iheller.
Bara för att du tycker att någon är ful.
Blir du själv inte snyggare.
Bara för att du kallar någon korkad.
Blir du själv inte smartare.
Bara för att du ser ner på någon.
Blir du själv inte bättre.
Den ända som kan bättra på dig själv.
Det är just dig själv.
Du kan bara bli smartare om du säger till själv:
Jag är smart.
Jag kan.
Jag vet.
Du kan bara bli snyggare om du säger till dig själv:
Jag är snygg.
Jag ser bra ut.
Vilken fantastisk fin frisyr jag har!
Man måste säga till själv att man är bra!
Men man ska inte heller trycka ner andra.
Man ska både vara snäll mot sig själv och mot andra.
Då kommer man också långt.
Och man ska inte skämmas över sig själv.
Man ska våga ha sin egen stil.
Och vara sig själv.
I alla lägen.
Man ska aldrig bry sig om vad andra tycker.
När det gäller klädstil.
Man går kläd, precis som man vill!
Det är om något coolt.
Att våga var exakt den man är.
Att våga.
Det är inte coolt att röka bara för att andra gör det.
Det är inte coolt att dricka alkohol och bli redlöst full bara för att andra gör det.
Det är inte coolt att skolka bara för att andra gör det.
Det är inte coolt att ha på sig just den tröjan bara för att alla andra har den.
Det är inte coolt att snacka skit om folk.
Det är inte coolt att käfta mot lärare utan anledning.
Det är inte coolt att kalla någon hora, utan att ens veta vad det är.
Det är inte coolt att skratta åt andra som säger fel saker på en lektion
- som tar fel steg på en dans.
- som inte gör rätt på en gympa lektion.
Bara för det gör man det inte bättre själv.
Det är däremot coolt att:
Stå emot rökningen.
Hålla sig borta från alkoholen.
Att vara på varje lektion och skita i att skolka.
Att våga ha på sig en tröja som ingen annan har sett innan.
Att låta bli att snacka skit om andra.
Att inte käfta mot en lärare utan anledning.
Att låta bli att kalla någon hora.
- Om man nu ska det, så kanske man borde lära sig vad det betyder också.
Att koncentrera sig på sig själv när man pratar på lektionen, när man dansar eller har en gympa lektion.
Jag säger inte att det är lätt detta.
Men det är bra om man vågar det.
Jag klarar inte av allt detta, men jag lär mig mer och mer att klara av det, dag för dag.
Jag har slutat röka.
Jag ska verkligen inte dricka på ett tag, med tanke på vad som hände på nyår.
Jag vågar ha på mig vad jag vill[nästan iallafall]
Jag har inte skolkat från en lektion sen jag gick i åttan.
Jag snackar skit om andra, men jag var värre innan och jag gör det mindre nu för tiden.
Jag käftar aldrig mot en lärare, och jag har aldrig gjort det, eller jo min förra bildlärare, men hon käftade mot mig också.
Jag höll på att kalla folk för saker innan, men jag gör det inte längre, jag kallade folk för horor innan, men jag hade inte riktigt lärt mig vad det betydde då, inte bra jobbat av mig, och nu vet jag vad det betyder, så nu låter jag bli att kalla folk för det, som verkligen inte är det.
Jag kunde inte koncentrera mig på lektionerna innan, med min förra klass, men nu i min nya klass, kan jag koncentrera mig, jag vågar prata mer och skrattar inte åt andra när de gör fel, eller när jag märker att de är nervösa.
Jag är inte så bra på att dansa själv, så om någon skulle göra fel, förstår jag dem, därför skrattar jag inte.
På gympalektioner, har vi skit kul, så alla skrattar åt alla, och vi vet att vi inte menar något illa mot varandra.
Jag försöker lära mig att stå för det jag tycker och att vara mig själv.
Mer och mer varje dag.
Efter ett ganska mixrat lov, med blandade känslor.
Hänt något jobbigt, men också något bra.
Vad behövs inte sägas, men de flesta vet nog vad.
Ja som sagt.
Skolan började idag.
Jag har faktiskt längtat lite.
Efter att skratta med klassen.
Men jag märkte direkt när jag steg in i klassrummet att detta är ju skilldnad från grundskolan.
När jag kom tillbaka efter lovet, satt vi bara och snackade och hade inga ansträngade lektioner.
Vi satt mest och pratade om vad vi hade gjort.
Om vi hade skaffat oss några nyårslöften.
Eller om något annat trevligt hade hänt.
Imorse när jag steg in i klassrummet, var det något helt annat jag möttes av.
Det var inget fel eller så.
Men vad började vi dagen med?
Jo grammatik.
Hade jag ju inte alls räknat med.
Inte alls vad jag var van vid.
Men då insåg jag också, hur allvarligt det faktiskt är nu.
Att man verkligen måste göra varenda läxa man får.
Skriva varneda sak, var dag.
Öva till prov, varje dag.
Vill man komma någonstans här i livet måste man kämpa.
Så är det vare sig man vill eller inte.
Så här blir det för mig denna terminen och alla terminer som kommer.
Plugga plugga plugga vare vardag.
Och på helgen om det nu verkligen behövs.
Som mamma sa, jag får inte glömma att ha kul också!
Men jag har kul.
Jag har alltid kul.
Och jag har framför allt kul i skolan!
Nuförtiden iallafall..
Denna terminen ska bli bra!
Men det kan bara jag se till att den blir.
Det beror på vem man umgås med.
Om man väljer att ta vännerna före skolan.
Om man väljer att skita i att plugga för att gå ut och umgås.
Om man väljer att skita i sista lektionen och gå hem istället och sova.
Man kan bara bestämma själv om man vill lyckas här i livet eller inte.
Om man vill komma någonstans, får man säga till sig själv att, kom igen detta klarar du.
Man ska aldrig se ner på sig själv.
Man ska aldrig se ner på någon annan iheller.
Bara för att du tycker att någon är ful.
Blir du själv inte snyggare.
Bara för att du kallar någon korkad.
Blir du själv inte smartare.
Bara för att du ser ner på någon.
Blir du själv inte bättre.
Den ända som kan bättra på dig själv.
Det är just dig själv.
Du kan bara bli smartare om du säger till själv:
Jag är smart.
Jag kan.
Jag vet.
Du kan bara bli snyggare om du säger till dig själv:
Jag är snygg.
Jag ser bra ut.
Vilken fantastisk fin frisyr jag har!
Man måste säga till själv att man är bra!
Men man ska inte heller trycka ner andra.
Man ska både vara snäll mot sig själv och mot andra.
Då kommer man också långt.
Och man ska inte skämmas över sig själv.
Man ska våga ha sin egen stil.
Och vara sig själv.
I alla lägen.
Man ska aldrig bry sig om vad andra tycker.
När det gäller klädstil.
Man går kläd, precis som man vill!
Det är om något coolt.
Att våga var exakt den man är.
Att våga.
Det är inte coolt att röka bara för att andra gör det.
Det är inte coolt att dricka alkohol och bli redlöst full bara för att andra gör det.
Det är inte coolt att skolka bara för att andra gör det.
Det är inte coolt att ha på sig just den tröjan bara för att alla andra har den.
Det är inte coolt att snacka skit om folk.
Det är inte coolt att käfta mot lärare utan anledning.
Det är inte coolt att kalla någon hora, utan att ens veta vad det är.
Det är inte coolt att skratta åt andra som säger fel saker på en lektion
- som tar fel steg på en dans.
- som inte gör rätt på en gympa lektion.
Bara för det gör man det inte bättre själv.
Det är däremot coolt att:
Stå emot rökningen.
Hålla sig borta från alkoholen.
Att vara på varje lektion och skita i att skolka.
Att våga ha på sig en tröja som ingen annan har sett innan.
Att låta bli att snacka skit om andra.
Att inte käfta mot en lärare utan anledning.
Att låta bli att kalla någon hora.
- Om man nu ska det, så kanske man borde lära sig vad det betyder också.
Att koncentrera sig på sig själv när man pratar på lektionen, när man dansar eller har en gympa lektion.
Jag säger inte att det är lätt detta.
Men det är bra om man vågar det.
Jag klarar inte av allt detta, men jag lär mig mer och mer att klara av det, dag för dag.
Jag har slutat röka.
Jag ska verkligen inte dricka på ett tag, med tanke på vad som hände på nyår.
Jag vågar ha på mig vad jag vill[nästan iallafall]
Jag har inte skolkat från en lektion sen jag gick i åttan.
Jag snackar skit om andra, men jag var värre innan och jag gör det mindre nu för tiden.
Jag käftar aldrig mot en lärare, och jag har aldrig gjort det, eller jo min förra bildlärare, men hon käftade mot mig också.
Jag höll på att kalla folk för saker innan, men jag gör det inte längre, jag kallade folk för horor innan, men jag hade inte riktigt lärt mig vad det betydde då, inte bra jobbat av mig, och nu vet jag vad det betyder, så nu låter jag bli att kalla folk för det, som verkligen inte är det.
Jag kunde inte koncentrera mig på lektionerna innan, med min förra klass, men nu i min nya klass, kan jag koncentrera mig, jag vågar prata mer och skrattar inte åt andra när de gör fel, eller när jag märker att de är nervösa.
Jag är inte så bra på att dansa själv, så om någon skulle göra fel, förstår jag dem, därför skrattar jag inte.
På gympalektioner, har vi skit kul, så alla skrattar åt alla, och vi vet att vi inte menar något illa mot varandra.
Jag försöker lära mig att stå för det jag tycker och att vara mig själv.
Mer och mer varje dag.
Kommentarer
Postat av: Pia
Elin, Kan bara säga en sak... YES YES YES!!!
Din
Alltid
Mamma
Trackback