hotsweetchili

Jag kommer in, du ligger där, smalare, sjukare.
Du vänder ditt lilla bleka huvud ser mig, ser pappa, ler, blir jätteglad, och säger hej, med världens största leende på läpparna.
Du är trött jag ser det,
Du kämpar på det är bra, du frågar mig om jag vill ha godis, jag tittar på dig säger jatack.
Du tar min hand och bara håller den.
Maten kommer, du försöker resa dig, det går inte riktigt, du behöver hjälp, pappa hjälper dig.
Du får mat, potatismos,köttbullar, lingonsylt, men ingen sås, du tycker om när det inte är så torrt.
Du tar en tugga, du tar två, tre fyra, fem, det tar stopp, du säger jag orkar inte mer.
Du tar det lungt en stund. Tar fem nya tuggor.
Vilar, tar fem till.
Mer äter du inte den kvällen.
Alla de femton tuggor du just ätit, kommer i din påse på magen.
Jag säger inget, du säger inget, vi måste åka.
Du säger "måste ni åka redan".
Ja det var sent.
Vi var tvungna att handla mat, kylskåpet var nästan tomt.
Jag äter inte heller mycket den kvällen, precis som du.
Hela kvällen, hela natten, hela morgonen tänkte jag på dig.
Du fanns där i mina tankar, du ville inte försvinna.
Nytt besök, nu skulle jag få se dig igen,
Jag hade köpt blommor skrivit ett kort, tagit med de till sjukhuset.
Hela du sken upp, du blev glad, jag såg det.
Jag blev glad för att du blev glad för det jag köpt till dig,
Det kändes bra, allt kändes bra.
Nu ville du upp och gå,
Du vill kämpa, du vill inte ge upp, du vill fortsätta, det känns bra.
Du tar dig fram på din rullator, jag håller dig på axeln
Det känns bra att få hålla dig.
Vi går till dagrummet, sätter oss på en soffa,
Jag tar en kortlek, du lär mig passians
Jag satt och spelade och spelade,
Först fuskade jag, då vann jag, då gick det
Sen såg ni det, att jag fuska,
Jag slutade fuska, jag förlorade.
Min bror började slå på mig, jag slog tillbaka,
Jag flyttade mig, satte mig hos dig,
Där fanns tryggheten, hos dig fanns tryggheten.
Där kom skrattet, ditt skratt, hela jag blev glad,
Du gjorde mig glad,
Du såg på mig,
Jag såg på dig
Du tog min hand
Jag tog din hand
Du krama min hand
Jag krama din hand
Du log mot mig
Jag log mot dig.
Det var dax att åka igen, bort från dig, jag ville inte, men jag var tvungen.
Din blick visade "åk inte",
du ville inte att vi skulle åka
en kram,
en till,
vi skulle komma tillbaka imorgon, det kändes bra,
Jag skulle få träffa dig, en gång till.
Jag var ute och gick, gick och tänkte
Tänkte på dig, Tänkte på allt som kunde hända,
Det gick ett bloss, ett till och ett till, det hjälpte mig, det fick mig att må bra.
Det var dax att åka till dig igen, till dig, till dig som jag känner mig trygg hos.
Som vanligt låg du där, i din säng, trött, smal och blek,
men ändå så stark och glad.
Vi hade med oss fka, du blev glad, ditt leende igen, det värmde
Du var uppe och gick igen, igen, världens starkaste farmor, det är du.
Dagrummet, igen.
Vi fikade,
vi spelade kort,
vi spelade tillsammans, vi klarade det, tillsammans klarade vi det, vi vann
klockan var tolv på dagen, dax att åka hem, hem till skåne, lämna dig
lämna dig här, på sjukhuset,
Den bilcken igen, du ville inte, jag såg det, jag kände det.
Man ville inte,
men man var tvungen.
Du gav mig pengar, jag ville inte ta dem, men du sa ta dem, jag sa okej, tog emot dem
med ett leende, du log tillbaka
Åh nej, det var dax att köra,
Först en kram
sen gíck jag och hämtade jackan,
en kram till,
en till,
och en till,
det var kramkalas, kramkalas med dig, den bästa människan i hela världen.
Jag vinkade du vinkade tillbaka,
Ut genom sjukhuset, hem igen
och jag vet, du vet, vi kommer klara detta tillsammans
vi två, vi två kämpar tillsammans, allt blir bra då<3



Detta skrev jag om min Farmor innan hon gick bort.  
Det var när jag hade varit och hälsat på henne med min pappa och min bror. 
Det var först då jag insåg att jag borde ha hört av mig mer.
Jag var inte så bra på att höra av mig.
Och den 14e mars är det ett år sen hon gick bort.
Den 28e mars är det ett år sen jag var med om något av det hemskaste i mitt liv.
Det var då jag var på begravning.
Det var på ett fint ställe som hon blev begravning.
Högt upp för en backe.
Här skulle hon trivas.
När jag kom in så lade jag först märke hur högt det var i taket.
Och några stolar.
Jag gick in lite längre i salen.
Där såg jag en kista.
Där låg min farmor.
Då började mina känslor vända.
Tänk att det var där min farmor låg.
Just min farmor som var tvungen att lämna oss.
En tår föll från min tår, och en till.
Faster Lena som satt framför oss grät också.
Det var så svårt att förstå att hon var borta.
Då känner jag en knuff på min arm, och en röst som säger "skärp dig, sluta böla"
Det var Agneta.
Och jag förstår inte hur man kan säga på en begravning, där en nära vän och familjemedlem blir begraven.
Jag lyssnade inte på henne.
Jag fortsatte sörja.
Sen började orjlen spela.
Mina tårar bara föll och föll från mitt öga och strök sig mot min kind.
Prästen började prata.
Först om att även om att farmor inte finns här bland oss fanns hon i våra hjärtan.
Och att hon hade hamnat i himlen.
Och det var där hon skulle vara också, där förtjänade hon att hamna.
Prästen berättade också att farmor tyckte om att cykla väldigt mycket.
Hon var en mycket snäll människa.
Vi skulle gå fram och lägga blommor.
Pappa höll mig i handen hela tiden.
Tårarna gick inte att hålla tillbaka.
De rann som en flod mot mina kinder.
Det gick inte att sluta gråta, jag kunde inte fatta att det var min farmor som låg i den kistan.
Jag tänkte på henne hela tiden, farmor, min underbara farmor.
När vi gick och satte oss på stolarna igen, kramade min pappa om mig, hårt.
Och mamma höll mig i handen.
Sen efter en stund gick vi ut.
Då var begravningen över.
Och farmor du kommer alltid finnas i våra hjärtan.
Jag saknar dig.



It's like wishing for rain as I stand in the desert

I'm holding you closer than most 'cause you are my heaven

You are my heaven