hotsweetchili

Jag slutar aldrig förvånas utav tillvaron. Folk ljuger och folk snackar. Det som det mest snackas är skit, skit är ett snack som folk gillar att ha som samtalsämne.
  Det kan sägas såna saker som man inte ens visste var sant, sånt man inte ens visste själv. Helt plötsligt kan ens husdjur ha blivit uppätet utav en dammsugare, ens mamma kan ha köpt en ny tv och ens hus kan ha blivit ommålat till shockrosa. Nej nu gick det kanske över gränsen, men det är så jag ser det på tillvaron.
  Grupptryck är också en sak som är vanligt i samhället. Alla ens vänner kan stå och röka, alla står och röker, förutom en själv. Man tycker att alla ser häftiga ut som står där, de ser vuxna ut, medans man själv ser ut att vara 2 år yngre. I det läget räcker det med att en personer börjar fråga om man kanske inte ska ha ett bloss, då kan man inte motstå frästelsen längre och man hamnar där. I det läget skulle man istället sagt nej och ha vågat ståt upp för sin hälsa och samvete. I det läget kan man börjar lukta väldigt mycket rök och då kan man råka illa ut- föräldrarna kan märka vad man har gjort. Och det slutar med att man får utegångsförbud, då man istället kunde ha kunnat vara ute dagen efter och haft roligt med sina vänner.
  Detta är kanske inte så vanligt i min ålder, 17 år. Här är det mer otrohet, ljugning,avundsjuka och längtan efter kärlek som är det problematiska. Jag själv har aldrig haft något problem med otrohet, men jag har sett vänner som har varit det och vänner som har blivit utsatta för det. Ljugning, det är dock dagens samhälle- folk ljuger om det mesta. Om man har bestämt att man ska ses och sen inte här av sig och träffar någon annan, då är det klart att man frågar varför man inte har setts som bestämt, då kan den personen säga något liknande som att den var sjuk, somnade osv- när den i själva verket träffade någon annan. I det läget är det bara dumt att ljuga- jag menar man lär ju ändå se det, eller höra det. Eller så kan folk ljuga om vad de tycker om en, de kan säga att de tycker om en till en själv och sen säga att de tycker att man är jobbig och tråkig till någon annan.
  Längtan till kärlek, är något som jag deffinivt känner igen mig med. Det är något som jag har problem med just nu, om jag ska vara ärlig. Man ser vänner som lyckas hitta sin kärlek, själv sitter man där och törstar efter pojkvän och varma kyssar och att somna med en arm omkring sig. Det är långt kvar att leva, det är jag mycket medveten om. Och detta är en början på livet- det är 50 år kvar att leva, om inte mer. Men det är nu i nuet man lever och det är då man känner som man gör, det är nu man behöver kärlek- iallafall jag. Här i kärleken så brukar oftast avundsjukan komma in i bilden, ens kille har tjejkompisar och de träffas och umgås- då tror man direkt att de ska göra något. Jag är glad att jag inte är avundsjuk av mig- jag menar låt killen ha kvar sina tjejkompisar, bara för att man har ett förhållande behöver inte det betyda att han ska slänga bort alla sina gamla vänner. Sen så har ju man själv som tjej oftast killkompisar också och de vill man inte slänga bort, bara för att man har gott och hittat kärlek. Det är iallafall något som jag har lovat mig själv att inte göra- bli avundsjuk bara för att min kille är med tjejkompisar- om han nu har skaffat flickvän borde han väl ändå kunna ha nog med förstånd att hålla sig till henne, vad är mening med att vara i ett förhållande? Vad är annars meningen med kärlek? Man måste kunna lita på varandra, annars är det ingen mening att vara tillsammans överhuvudtaget? Det är så som jag ser det iallafall, så länge han inte börjar flörta med andra tjejer, får han vara med dem hur mycket han vill!
  Känslomässigt blev det nu, men jag känner mig lite känslomässig inatt. Man ska kunna dela sina känslor med andra, så länge de är med på att dela sina tillbaka.

När jag kollar ut genom mitt fönster ser jag mörker, det är nämligen natt nu när jag skriver detta- klockan är 03.15. Och jag borde sova nu, jag vet. Men jag känner mig inte så trött för att sova, så jag passar på att ta en stund för mig själv och lyssna på Bob Marley´, tillbakalutad och skriva lite.
  Idag har det varit torsdag, min dag gick ut på att städa upp röran på mitt rum som jag inte har städat på två veckor. Och jag är fortfarande inte klar- långt ifrån. Men det är inte alltid det blir som det skulle ha blivit.
  Jag hade tråkigt, så jag skickade iväg ett sms till min vän Terese och hon var ute, så jag tog mig på min mammas gamla cykel till preem. Där satt Terese, Cassandra och Jessica. Vi satt och pratade lite om gårdagen- då jag inte var så speciellt nykter, ganska påverkad om man säger så. Robin, Linus och Hampus var också där ett tag, men de stack efter 5 minuter igen. Så vi satt kvar och gjorde inte så mycket, när det började regna och vi bestämmde oss för att åka hem till mig.
  Vi satt på terassen och snackade en stund men vi blev sugna på att spela kort, med insperation från en korsordstidning som låg framme. Jag gick och hämtade en kortlek och det blev att vi spelade kotte, ni vet det spelet som man alltid spelade på rasterna i skolan innan, det med tecken och att man skulle slå när man hade fyra likadana kort. I början gick det dåligt för mig och Cassandra, vi fick inte några poäng alls. Men vi lyckades ta igen till slut.
  Hampus kom också efter en stund och det blev att vi spelade skitgubbe istället- till reagge musik. Och jag säger som så här, jag vann inte en ända gång, men det var roligt ändå- kortspel är något av det bästa jag vet!
  Men klockan drog sig till klockan tio och alla stack iväg, förutom Jessica. Och vi bestämmde oss för att åka hem till en kille som heter Falk. Där vi spelade wii sports! Ett av de roligaste spel som finns, där lyckades jag vinna också!
 
Imorgon är det fredag och då är vi några stycken som ska på fest, mamma jag lovar att inte dricka för mycket. Det ska bli roligt. Nu ska jag vila upp krafterna till imorgon!

På tal om kortspel! Dock inte mitt finger på bilden, men jag tyckte att bilden var passande. Nu detta kortspelande blogginlägg!