hotsweetchili

.

I mars detta år började jag påbörja något som jag trodde jag skulle fixa direkt, det skulle vara lättare än så här. Men så fel kan man ha. Jag gjorde uppkörning på uppkörning och klarade inte det. Sen gjorde jag även uppskrivning på uppskrivning och fixade det inte. Jag var nära på att ge upp hoppet helt enkelt. Men vilken jävla tur att jag inte gjorde det.

.

Idag började min dag på jobb, gick dit städade lite, tog in lite beställningar och sen sprang jag hem till pappa. Agneta skjutsade mig in till vägverket och jag kände verkligen hur nervositeten började stiga direkt när jag satte mig ner. Det var nog de längsta 20 minuterna i mitt liv. Men tillslut fick vi gå in. Jag satte mig vid datorn, och babäm, testet började.

.

Jag läste igenom varje fråga noggrant och alla frågar minst lika nogrannt, tio gånger på vardera ungefär. Satt nästan hela tiden.. ja.. 40 minuter iallafall. Man har 50 minuter på sig. Kommer återigen till den jobbiga frågan "Vill du verkligen avsluta?". Och ja.. det ville jag verkligen. Och vad stod på skärmen om inte GODKÄND. Jag skrek ut JAAAA! Och jag kände hur alla kollade på mig.

.

Fick pappert, "bevis om körkort". Det bästa pappert jag någonsin har fått.

.

Jag gick ut, och Agneta satt och väntade på mig.

.

Sen satte jag mig i bilen och skjutsade hem Agneta.

.

När jag hade släppt av henne, satt jag helt själv i bilen. Ingen satt bredvid mig, och fy fan... vilken jävla befrielse. Ingen som kan säga till mig var jag ska åka eller påpeka min körning.

.

Och ja.. hela min dag har bestått utav körning. Så jävla härlig dag, lätt en dag jag kommer minnas länge! Och så mycket bensin jag har kört upp.. men det var det värt för idag.

.

Ha en jävligt fin natt!