hotsweetchili

.

Jo hur du ska bete dig mot andra är rätt självklart att man ska vara ärlig, inte backstabba, inte säga något man inte menar och inte heller säga något om någon som du inte är redo att stå för sen om personen du pratat om nu skulle fråga dig om det. Det är något kanske alla behöver bli bättre på, vara ärliga och inte så jävla fega för att möta ärligheten, det kanske känns förjävligt i början, men sen med tiden inser man att fan, det var bra att jag var ärlig om jag tyckte. Man ska inte hålla tillbaka och inte bjuda på sig själv. Fan, skäm ut dig lite var inte så spänd och var rädd att göra bort dig, det är många som gör det ändå, kanske borde bli bättre på att bjuda på mig själv.. och vara mer öppen?

.

Fan nu kom min hjärna igång, när jag inte kan sova så här mitt i natten. Har vridit och vänt på mig ett par gånger och tänker på imorgon, olika personer, mitt liv på sandeplan - hur verkligen.. konstigt och jobbigt det var i vissa lägen. Sandeplan måste vara genom tidernas sämsta skola. Och det måste varit den jobbigaste tiden i mitt liv.. Eller ja.. inte hela sandeplan, men 7an och halva 8an. Usch jag får rysningar bara jag tänker tillbaka på det. Att vara så sjukt blyg och inte våga bjuda sig själv, inte våga prata med någon, ingen ville prata med mig.. Som ett slags spöke. Ingen vän i hela världen att vända sig till, bara sig själv, och nej där funkar ingen låt som "vi har bara varandra", för där hade jag ingen. Mer än mig själv. Det var ingen som ville lyssna på mig om jag försökte prata, jag var väl antagligen inte intressant, vad vet jag. Ja den där känslan att gå själv genom 7an och halva 8an, sitta själv, bara sitta och hålla käft.

.