hotsweetchili

Ett liv som blyg kan ofta leda till ganska många negativa motgångar här i livet. Ett liv som blyg kan leda till att många tror att man är en tystlåten och tråkig människa innan man har lärt känna den på riktigt. Ett liv som blyg, kan leda till att många inte pratar med en och ger en chans. Vissa som ger en blyg person en chans, kan märka att den personen inte var så tystlåten och tråkig som de trodde, de märkte att personen var en rätt rolig och ball typ, som har ett sinne för humor. Allt som alla blyga personer behöver är helt enkelt en chans att få visa sitt riktiga jag, men vissa vill inte ge en blyg person en chans. Det kan också finnas lägen då, folk måste få tid att lära känna varandra innan de har något att prata om, eftersom den blyga personen måste känna att den inte säger något dumt, eller konstigt får folk att skratta en rakt upp i ansiktet, eller att de säger något och de märker att personer eller personen i omgivningen inte lyssnar på vad man säger, och gör att man blir helt ointressant. Allt som blyga och alla personer behöver är en chans, en chans att visa sitt riktiga jag, och det kan ta tid innan den gången sker, men allting tar sin tid som man brukar säga. Varför kan inte alla få sin tid på sig att våga?

Anledningen till texten ovanför är att jag känner att jag kan vara blyg och ointressant ibland, men ibland kan jag också känna mig som en person som inte är rädd för att prata. Jag önskar att jag inte vore så blyg och tystlåten ibland, det är nog något alla personer som känner som jag önskar. Man vill våga prata med alla människor om allt, man vill kunna vara rolig, man vill kunna veta att den personligheten man har, man vill kunna veta att den räcker till, till alla personer man möter varje dag. Men man kan inte vara så mot alla, hur mycket man en vill. Är skapad på det sättet, är det oftast något som man inte kan ändra på, hur mycket man än önskar. Jag kan ibland säga till mig själv att jag inte ska vara så tystlåten, eftersom folk som har försökt prata med mig innan, märkte att jag inte var så mycket att växla ord med, de bryr sig inte så mycket om en sen och vill inte prata med en överhuvudtaget. Men sen mot vissa personer kan jag prata hur mycket som helst och skämta och skratta hur mycket som helst. Man känner att det inte är en bra egenskap, men man kan inte ofta göra något åt det. Men man kan alltid hoppas på att den tystlåtna själen dras bort och man blir öppen och glad, det är så jag vill kunna vara, det är en sån känsla jag har nu, men jag är förövrigt nöjd med mig själv.

Denna veckan har inte varit tidspassande för blogging är datorsittning överhuvudtaget. Denna veckan har bara gått ut på att fylla huvudet med olika ord, från plugghäften och pluggböcker och ha en penna i handen, nästan iallafall. Det har varit en mycket jobbig och tröttsam vecka rättare sagt. I tisdags skulle en bok ha varit utläst och det skulle även ha skrivits 15 läsloggar till boken, i onsdags skulle man ha ett arbete klart och det skulle vara inlämnat innan tolv, i torsdags hade man ett idrottsprov och i fredags var det nationella. Ja en mycket jobbig vecka har det, återigen. Jag hade varken läst ut boken eller skrivit några läsloggar till i onsdags, så det var det första jag gjorde när jag kom hem efter skolan och jag, Isabelle och Cornelia satt även i skolan fram till klockan 16.30 och jobbade vår budget, och när man kom hem märkte jag att vi hade glömt massvis utav saker, och satt med det i ett antal timmar och räknade, jag pluggade även till idrottsprovet somnade hyffsat sent, och det var inte p g a datorn. I onsdags pluggade jag ännu mer till idrottsprovet, och i torsdags satt jag och gjorde läsloggar nästan hela dagen. Men igår gjorde jag till pluggfri!

Jag kommer minnas denna skolvecka med fasa, pest och pina! Den har varit mycket tröttsam.


Idag, var det lördag, väldigt skönt måste jag säga, sov en lång stund imorse, det tyckte jag att jag förtjänade. När man vaknade var det soligt fint väder ute! Det var bara att hälla flingorna i skålen, hälla i en skvätt mjölk ta en slev och gå och sätta sig i solen och äta sin fiberrika frukost! Jag hörde ett billjud och jag frågade pappa "kan vi inte åka ut och övningsköra"? Och visst kunde vi det, sa han. Och jag var inte ens lite nervös när vi åkte ut till någonstans på landet, det ända jag hade i hjärnan var "Ute på landen, ute på landen, där vill jag bo, för där finns en ko". När det var dags att sätta sig bakom ratten och trycka gasen i båtten, gick det bättre än förväntat. Jag kunde starta bilen nästan direkt, och jag lyckades komma upp i 4ans växel och köra 50 km/h. Kändes det bra? Ja, väldigt bra!

När man kom hem, väntade jag på grillade hamburgare, det tackar man aldrig nej till, och gott det var det verkligen! Efter en stadig middag, skulle jag åka och träna, men icke sa nicke. Det blev inte någon träning, eftersom de stängde 17.00. Jag blev lite småirreterad, satte mig på min cykel och stack hem igen. Väl hemma tvättade jag handdukar och funderade på vad som skulle kunna tänkas hända under kvällens gång, efter lite förfrågningar till några vänner, visste jag fortfarande inte vad som skulle kunna hända. Jag satt på min stol och funderade en stund och plötsligt slog jag en bilck ut genom fönstret och såg att solen snart var nere, och vad passar sig inte bättre om inte promenera ner till stranden/pisseviken och ta några bilder, det var bättre än ingenting, så det gjorde jag, fick ett par fina bilder. På väg tillbaka bestämde jag mig för att gå igenom byn, eftersom man alltid träffar på någon där och det var precis vad jag gjorde, men de skulle någon annanstans, så jag gick hem igen, sen har man suttit här och ruttnat.

Ingen rolig lördags kväll kanske, men rätt skönt på ett sätt.

 - Jag glömde uppdatera om en liten olycka som skedde på kronodalsvägen, runt 16.00 tiden denna lördag. En kille som bor i radhusen en bit ifrån vårt hus, var inne och hämtade något inne i sitt hus, då hade han tydligen glömt att lägg i handbromsen, och vad händer då? Jo då rullar bilen fram och krockar rakt in i vårt staket, stolpen som ni ser på bilden här, bryts av. Ja och personen som var ägare till bilen skulle komma hit och prata med pappa, men han har fortfarande inte varit här. Ja som det kan gå när man inte har koll på saker och ting.


             

Vilken suverän helg det har varit! I fredags, var det en bra dag i skolan. Vi fick påbörja lite smått på männskliga rättigheter på samhällskunskapen, vilket jag ser fram emot rätt mycket, eftersom det både ska vara med musik och teater i redovisningen, fast vi ska hålla i en egen lektion, vilket jag ser mindre fram emot, vi diskuterade bara lite smått och fick välja vad vi helst ville jobba med, jag ville helst jobba med hemlösa. Det verkar spännande och på ett sätt roligt att jobba med det, och tycker man att det är roligt med något, så blir man mer insatt i det man ska göra. Direkt efter samhällskunskapen hade vi mentorsträff som gick riktigt snabbt så man hann få en rast denna gången vilket man inte har hunnit att få någon annan gång, eftersom våra mentorer tvunget ska dra ut till kören precis ska börja, inte så roligt nej, skönt att man slapp det denna gången. Och denna gången på kören var treorna med oss att öva till vår konserten, kanske inte det roligaste, eftersom rösten är halvkass, men jag är nog inte ensam om att sjunga halvkasst. Sen hade vi svenska, svenska är det tråkigaste ämnet vi har nu för tiden, tack vare krimskrams. Men det var en rätt skön lektion, vi fick gå ut och läsa utomhus i den mycket tråkiga boken Herr Arnes penningar, som även ska vara utläst på tisdag. Det är nästan för mycket till nästa vecka, utlästbok till på tisdag, inlämnat ekonomi arbete till på onsdag, idrottsprov på torsdag och engelska nationella skrivning på fredag. Ja rätt mycket, så man kommer ha fullt upp iallafall.

När jag kom hem, efter att ha ätit en mycket vattning potatis och purjolök soppa i skolan, stack jag till gymmet och tränade i en timme ungefär. Alltid lika skönt, eftersom man känner lite skilldnad varje gång man går där ifrån. När jag kom hem från gymmet funderade jag en stund på vad jag skulle göra, men jag smsade vc, eller med andrade ord victor och frågade om han ville till gården och spela biljard och tursamt så ville han det. Så där spenderades den kvällen som nästan alla andra kvällar nu förtiden. Och det spenderades även lite tid utanför gården med Terese och Vc, vi stod och snackade i över en timme tror jag, mycket trevligt. Sen cyklade jag hem i det kalla vädert, fingrarna var nästan som isglass när man kom hem, eller snarare istappar.

På lördagen vaknade jag av att solen lös in genom mitt fönster, trött som man var ville man inte stiga upp, men det var man tvungen till ändå. Drog till gymmet någon timme efter och tränade även idag, den sista dagen i veckan är nog den jobbigaste, då känner man att man är slut i kroppen, och orkade inte alls lika mycket som man gjorde den där måndagen i början av veckan, efter det jobbiga passet drog hem och städade mitt rum till 90-tals svenskrock, vilket härligt avslut på en träning!

Sen vid 18.00 tiden, stack jag och unnade mig lite bk-mat med Terese. Där hon lyckades med att dra med mig till Vellinge, där det tydligen skulle bli någon slags grillning med några trevlig människor. Vi tog bussen in och först gick vi till statoil och köpte tyrkisk peber, samtidigt som vi pratade om djupa saker, rätt trevligt måste jag säga. Sen träffade vi Caroline, Sisca, Vicky och Amanda, och vi gick till det stället som vi skulle grilla på, nämligen en lekplats. Vi började elda lite smått, men det dröjde inte länge innan en från fältgruppen kom och överraskade oss, eftersom det var någon gammal gubbe som hade ringt och klagat på oss, men när han kom dit kunde han inte förstå vad det var som han hade ringt och klagat om, för vi hade tydligen varit högljuda och elden hade tydligen varit enorm, men snubben från fältgruppen kunde inte förstod vad han menade så han gick igen. Men det dröjde några timmar, sen kom han tillbaka eftersom samma person hade ringt och klagat på oss. Och denna gången filmade han oss tillochmed, där satt vi lugnt och pratade om att vi skulle köpa korv eller marshmellows som vi skulle grilla.

Kvällen gick och gick, men tillslut ville Terese gå eftersom hon inte mådde bra, så jag följde med henne, så gick vi mot vellinge ängar, och på vägen dit pratade vi om ännu mer djupa saker. Och som tur var hann vi precis tills bussen skulle komma, annars hade vi fått sitta där och vänta på bussen i en timme, inte så värst trevligt faktiskt.

Idag, har det varit söndag. En slappdag, ska det vara, vilodag. Men jag har hunnit vara lite smygfjortis, jag har hängt på preem, i sådär 2 timmar nästan. Fråga mig inte varför, men det blev så. Jo jag satt där med Vc och snackade lite smått, där kom förbi lite folk hela tiden och snackade men de gick igen. Och tillslut gick Vc och jag också för att jag var tvungen att gå hem och äta, och han var snäll och gå med mig till mitt hus. Pappa hade lagat spagetthi och köttfärssås, och hungrig som jag var, var det mycket gott.

En stund efter att jag hade ätit, satt jag på mitt rum och hade tråkigt, så jag bestämde mig för att avsluta veckan med en joggingtur ute vid kusten med musik, men det var inte lika lätt som jag trodde att det skulle vara. Jag blev väldigt trött och fick håll efter halva vägen, så det blev en rask promenad med lite jogging mellanrum. Men det var skönt ändå, såg solnedgången och lyssnade på musiken samtidigt, det var tankerensade, men det hade varit trevligt att ha en promenads kompis så att man hade någon att gå med. Ska försöka tvinga med min mamma ut, när hon är här och hälsar på.

Men nu ska jag sova, eftersom det är skola imorgon, godnatt alla människor där ute i nattstaden!


lätt sätt att tjäna pengar på..

När jag tänker på denna skolveckan, är det mycket som har kommit in i mitt huvud och stannat kvar. Nu blandas allt i mina tankar med en stor elvisp. Låter kanske jobbigt, men det är det inte. Bara att det är rätt mycket att tänka på. Vi har fått en bok som vi ska läsa på svenskan, Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf, och eftersom jag inte läste på lovet, ligger jag rätt mycket efter med sidorna. Vi ska vara på sidan 64 imorgon, och jag är på sidan 31, det är 33 sidor som jag är back, och det är inte den lättaste boken enligt mig, och samtidigt som vi läser ska vi skriva läsloggar, där vi skriver om verkliga och overkliga saker som händer i boken, det är rätt mycket. Och snart ska vi ha nationella i engelska, vi ska skriva en uppsats nästa fredag, det är inget vi kan öva på och även läsa och skriva den 7e maj. Sista veckan i maj är det dansuppvisningar hela veckan, och jag måste lära mig att göra en bakåtkullerbytta, och bara den kullerbyttan har börjat göra mig lite nervös, tänk om jag inte klarar den under en uppvisningen, ja det låter larvigt att oroa sig över en kullerbytta, när det finns en hel dans att lära sig, inte bara en utan 3 tror jag, men jag ska klara det hoppas jag. Vi ska snart ha ett idrottsprov som jag måste börja plugga på. Nästa fredag ska vi lämna in ett ekonomi arbete på samhällskunskapen. Jag går på gi-metod(delvis), och jag är sugen på sötsaker hela tiden och på sån mat som jag åt innan, som nudlar osv, det var inte lika lätt som jag trodde att det skulle vara.

Ja som sagt det är en hel del att tänka på, mycket läxor på samma gång, den som sa att estet var en slapplinje, den hade fel. Men däremot kanske samhällslinjerna har mer läxor, prov och redovisningar än vad vi har, och vi har kanske roligare utbildning, men det är ingen slapplinje. Men jag har lovat mig själv att jag ska klara av alla skoluppgifter vi får, även om det är mycket som det är just nu.

Min hjärna kan kännas som en tickande atombomb just nu, nian var busenkel i gemförelse med första ring, vi fick inte en massa sidor i en bok att läsa, vi fick inte läxa på läxa som vi får nu. Det är verkligen en utmaning och man måste klättra för att klara det ibland. Ibland måste man klättra för att klara utmaningar i det verkliga livet också. Människor man möter varje dag, saker man gör, saker man äter, saker man tänker. Man måste tänka innan man säger något. Man måste tänka innan man gör något. Och ibland måste man tänka på att man kan bli vad man äter, annars kan världens jobbigaste period komma då du måste ändra på det du äter helt och gå över till något nyttigare och börja träna. Man måste ibland tänka på att inte börja flörta med vissa personer, förens man har lärt känna dem lite, annars kan det hända saker som kommer göra att man ångrar att man ens sa "hej" till personen. Ja så mycket man måste tänka på ibland, man kan ju undra hur ens hjärna hänger med på allt.

Det har varit en lång vecka och jag har varit trött, som sagt mycket att tänka på. Men sen samtidigt tänker man att det är skönt när allt är avklarat, och det är sommarlov, då kan man säga att man kan ta det lugnt, för då har man 10 veckor på sig att vila upp sin hjärna inför en ny årskurs!  Som säkerligen har mycket kunskap att bjuda på..

Det var en gång en tjej som hette Elin, hon bodde i en liten by, vid namn Höllviken. Det var en sen eftermiddag i april och Elin stod vid spisen och lagade mat, när hon nästan var klar kände hon helt plötsligt ett sug efter citronsaft, och vad gör man då, inte står man emot frestelsen iallafall, nej självklart tar man ut den färdigblandade saften som finns i kylskåpet. Och precis så gjorde hon, hon tog ut saftkannan, men hon hann bara gå några steg, då saftkannan gled från hennes händer och landade på golvet, allt innehåll i saftkannan åkte ut över hela köksgolvet och själva kannan gick isönder, man kunde höra några få svordommar från hennes mun, och det var bara att gå och ta en mopp nere i källaren och börja torka upp allt. Väl tillbaka i köket börjades det sprida sig en inte så trevlig doft i köket, ja vem sa att allt luktar lika gott som det smakar? Det förstod Elin nu att så var det inte. Men efter en stund började hon fylla en spann med vatten och gjorde moppen blöt, hon kramade ur den och började tvätta bort saften från golvet. När hon tog ett kliv tillbaka till spannen, kände hon hur hon råkade sparka till något, hon vände sig om, och såg att allt det hon just hade moppat upp låg nu på den platsen den låg på innan, just det, på golvet. Men det gick till slut och Elin kunde gå och äta sin mat, och hon levde lycklig i alla sina dagar.

Ja detta var en liten berättelse om vad som hände när jag lagade mat innan, ibland så har man otur och är klumpig, och idag hände detta, undra vad som lär hända imorgon?

Idag var det lite jobbigare att kliva upp än alla andra morgornar, det var nämligen så att man väcktes av en klocka, en väckarklocka. Och man vaknade till ingen mindre låt än: Tomas Dileva - Vem ska jag tro på?, Jag har frågat mig själv rätt många gånger varför man väljer en ringsignal som den, men så blev det, och anledningen till att man vaknade ett antal timmar tidigare, det var eftersom det var dags att gå tillbaka till skolan, inget man ser framemot sådär på morgonkvisten kanske, men man tänker alltid lite positiva tankar i såna lägen som: tänk att få träffa klassen igen. Det fick mig på lite bättre tankar. Så det var bara att kliva upp och dra iväg till skolan.

Skoldagen var helt okej faktiskt, och när man skulle hem blev det bara bättre, det var ett riktigt sommarväder ute, bestämde mig för att jag ska till skolan imorgon utan att ta med jacka! Så varmt var det. När man kom hem tog det en timme, sen var man gymmet. Och det kändes att det var två dagar sen man var där, allting tog lite mer tid än vad man hade tänkt. Men det är alltid lika skönt att vara där och känna att man kommer få en lite bättre kropp snart, jag säger inte att jag avskyr min kropp, som många andra gör som är pinnsmala, men jag vill bli av med lite, jag har ju lite att bli av med, men det är snart borta, det känner jag på mig!

Ikväll hade man tur, för det var dubbelavsnitt av desperate housewives- mitt favorit program. Och det första avsnittet fick mig att börja gråta, det var så sorgligt och allt byggde på att det var en mekaniker som hade hjälpt alla hemmafruarna under många år, fram tills det att han avled av en hjärtattack. Och under avsnittets gång fick man se hur han hade hjälpt hemmafruarna. Inget vanligt sätt att bygga upp ett avsnitt på, men bra det var det!

Nu kollar jag på sex and the city, och sen ska jag sova, jag känner mig trött ikväll!




Detta höll vi på med i cirka 2 timmar tror jag, målade svampar med akvarellpennor, rätt roligt i början men det blev drygt efter ett tag. Först skulle man måla med vatten, så att blev en pil av ett slag, sen tog vi en kniv och en akvarellpenna och skrapade av färg med kniven från pennan, på pilen, och sen fixade vi till resten med en pensel. Väldigt enkelt, och efter en del misslyckade försök lyckades jag med denna svampen med både regnbåge och gräs.

Här sitter jag i morgonrock och har lite titanicnostalgi. Jag kollade på titanic igårnatt tills mina ögon blödde, eftersom den var så bra, gick den inte att stänga av, grät en liten skvätt också i vissa delar av filmen, men mest i slutet när Rose släpper Jacks hand och hon ser honom flyta ner mot havets botten, jag brukar inte vara den som gråter till filmer egentligen, men titanic är så pass bra att den går inte annat än gråta till när den blir som sorgligast, men sen när filmen var slut lyckades jag somna med en gråtklump i halsen. Nu sitter jag och lyssnar på my heart will go on, och sjunger med den lite halvkassa röst jag har och inbillar mig själv att det låter bra i de höga tonerna, men lite roligt får man ju ha när man är ensam och har tråkigt.

Idag var det den första dagen på påsklovet och det firades med glass på preem, ja hur gick det med att vara nyttig på den biten? Inte så bra kanske nej. Men mitt glasssug var så himlans stort så jag var tvungen att köpa glass, det går inte att inte ha en glass i handen när det är i princip sommar, det är nästan omöjligt. Där satt jag några timmar med Terese, fram till att hon skulle ta hål i örat, det skulle även hennes syster göra, och jag valde att följa med dit, det är rätt roligt att se när folk piercar sig, när de lider lite. Men sen kan man känna lite smått avundsjuka efteråt, eftersom det blir så fint när det är klart. Och Terese tog hål i den övre delen av örat, där det är borsk. Och det blev faktiskt väldigt fint. Jag har också haft ett hål där uppe, men eftersom mitt förhållande till piercingar inte är så stabilt, gick den piercingen rent åt helvete. Det virade sig runt en massa hår runt ploppen på ovansidan och sen var den helt varig, nej det var ingen vacker syn, så den fick tas ut och aldrig mer sättas tillbaka, nog talat om det. Sen skulle Terese och hennes syster hem så jag åkte också hem och bytade jacka sen träffade jag Sisca på marnes, var där en stund. Men sen blev jag hungrig så jag valde att laga lite soppa. Som dock inte blev så god, visa grejer inom matlagning har inte varit min starka sida. Sen blev det träning, som var extra jobbig denna gången, svettades lite extra och mitt ansikte såg praktiskt taget ut som en stor tomat som ville sprängas, kanske inte riktigt, men nästan. Men träning är något av det skönaste som finns nu förtiden!

Känns skönt att man har börjat ta tag i sitt liv och börjat träna, vill bli av med lite gäddhäng,lite pututmage! Har bestämt mig som sagt för att inte äta onyttigheter på 2 månader, och jag undrar hur jag ska klara detta? Jag som är gofissugen nästan hela tiden, äter kakor varje rast i skolan, som sagt hur ska jag klara detta? Att inte kunna göra det som jag göra varje rast på två månader, det kommer kännas tomot, men jag har gett mig fan på att jag ska klara det även om jag så dör på kuppen.

Men nu börjar ett program till mig på 5an, som inte går att missa. BALLAR AV STÅL!

Jag har bestämt mig för att ta ett kliv in i nyttigheternas värld. Jag sitter just nu och räknar ner mina sista timmar som onyttig med lite godis som blev över från igår. Jag ska inte äta något godis eller några kakor på minst två månader om jag klarar det längre blir jag förvånad över mig själv, jag har ett stort beroende av godis, det är som att försöka sluta röka ungefär, känns som att jag har ersatt rökningen med godis, mot rökningen fanns det nikotin tuggummi, vad finns det mot godiset då? Kanske borde prova vanliga tuggummi. Gymdelen är klar, jag har mitt gymkort, jag har en person som får iväg mig, jag har träningsvärk, nu fattas det bara tekniken, och förståelsen av maskinerna som ska fastna mellen hjärnhalvorna, men det hjälper en personlig tränare mig med, när det är avklarat, ska jag börja träna på allvar. Jag ser inte träningen som något jobbigt jag ser det som något roligt och bra.

Imorgon ska det svettas med laserpistoler och tunga västar, imorgon ska klassen göra något roligt tillsammans utanför skolan, vi ska till laserdome, och även om jag hamnar nästsist eller sist jämt när jag spelar det, är det alltid lika roligt att vara där. Jag har oturen att ha väldigt blondt hår, det gör att jag lyser upp och det andra laget ser en hur lätt som helst, där är min nackdel, men det ska bli roligt att äntligen göra något med klassen utanför skolan. Det har varit mycket snack om klassfester, men det har inte blivit av, men laserdome blir av, med nästan hela klassen. Som vanligt finns det alltid någon som drar sig undan, p g a att de inte orkar/pallar. Men jag tycker som sagt att det är roligt att klassen gör något tillsammans utanför skolan.

Imorgon ska jag även möjligen umgås med Dentle, Elias och WC, jag vet inte än, men tror det. Röka vattenpipa och snacka lite skit, är något som alla behöver någon gång, och det blir extra roligt om man inte är ute så ofta.

Nu ska jag och min träningsvärk gå till sängs, godnatt!

April april din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill, det är inte riktigt vad jag har följt idag. Jag har inte lyckats lura någon så pass bra idag.

Men däremot har jag varit och sett på bio med klassen ikväll. Vi ska börja med något indiskt arbete och då tyckte vår engelsklärare, eller någon annan lärare att vi skulle kolla på slumdog millionear, jag hade ingen aning om vad det var för slags film, mer än att den hade med Indien att göra, jag trodde inte att den skulle vara så bra, som den faktiskt var. Jag kan inte riktigt berätta vad den handlar om, men det är en kille som ställer upp i vem vill bli miljonär, och i början får man se lite hemska scener, när han bli misshandlad, eller liknande, och då får man veta att någon tror att han har fuskat i detta programet, eftersom han har kommit upp till enmiljon rupier, och det är inte någon annan som har lyckats med det innan. Men då får man veta under filmens gång att han har varit med om en hel del hemska grejer som gör att han vet de här sakerna. Vill inte avslöja för mycket, men folk borde se den, den var riktigt bra, den kan jag verklig rekemondera. Och man kan ju säga att den var bättre än de andra filmerna man har sett med en skola innan, eller med en lärare. När man gick på st hammar, gick vi alltid och kollade på filmer på biosalanogen spegeln, det var filmer som man aldrig hade hört talas om förr, det kan man kalla skilldnad.

På samhällskunskapen håller vi på med ekonomi, och idag pratade vi om lön, hyra, el osv. Då slog det mig en tanke, en tanke om hur mycket tv jag kollar på, eller hur mycket tv alla här hemma kollar på. Här hemma har vi 5 tv apparater, Agneta kollar på tv hela dagen från när hon vaknar, tills hon somnar, det är i princip hela dagen, jag slår på tvn när jag kommer hem från skolan, sen kollar jag på tv tills jag somnar, Marcus gör det samma, och pappa kollar på tv från när han kommer hem från jobbet och tills han ska gå och lägga sig, och alla kollar på varsin tv, snacka om mycket el. Och detta är alla dagar i veckan. Man vill göra något bättre åt det, men det blir aldrig av. Tänk så mycket program man följer varje dag.  Jag följer program som, sex and the city, desperate housewives, wipeout, sanningens ögonblick, fråga Olle, vakna med the voice, parlamentet, expidition robinson, m.m. Det låter som att jag är beroende, kan man verkligen bli beroende av tvprogram? Om man kan bli det, undra om det finns några mediciner för det isåfall? Frågorna är många inom tvn:s värld, många och skuma.

Nu börjar våren verkligen ta ett kliv in i Sverige, det kändes senaste idag när man var i Vellinge och väntade på bussen, det känner man varje kväll när man kollar ut genom fönstert runt 16.00 tiden, då är solen fortfarande uppe, för en månad sen ungefär kändes det som att den var på väg ner en timme senare. Det är nu snart man kan låsa in sina varma kläder i en garderob och släppa ut sina lite mindre varma kläder, snart slipper man att dra på sig jacka när man ska iväg till skolan på morgonen, vilken känsla, vilken härlig vårkänsla. Och snart blir ännu varmare och då är det sommar! Då kommer alla strand fester, alla härliga eftermiddagar på stranden, man kan gå med glassen i handen och känna hur den smälter och allt rinner ner på fingarna, man blir varm i kroppen bara man tänker på det.

Nu ska jag gå och drömma söta drömmar och sova lite extra imorgon, det är sovmorgon och jag ska sova den stunden.

Imorgon ska jag gymma och bli lite mer vältränad!




banan i pyjamas.