Dagens samhälle.

Jag stänger in mig i ett rum bakom stängda dörrar. Hör folk skrika, hör folk klaga. De skriker för att de inte får som de vill, de klagar för att saker och ting inte duger, de tycker att personerna i sin omgivning suger.
De lyfter på luren om de vill ha saker, kan man inte ge dem det de vill ha, är man inte värdefull. De ber en komma till ett ställe, de tar vad de vill ha, sticker utan att tacka, sticker utan att plocka undan. Vill man ha något från dem låsats de inte höra, de ignorerar.
Man lånar ut saker för att vara snäll och generös. Men vissa av de sakerna som man lånar ut får man inte räkna med att se de närmaste månaderna. Man ber om att få tillbaka sina ägodelar, men det svaret man får är att de ej finns mer-de är borttappade. Ber man om pengar för de borttappade ägodelarna svarar de inte.

Anledingen till mitt pessimistiska humör är att jag blir så trött på hur dagens samhälle är. Folk lyfter på luren om de vill ha något, eller om de vill låna något. De saker man lånar ut får man sällan tillbaka, som pengar tillexempel. Jag lånade ut pengar till en vän förra sommaren, och dag efter dag har jag tjatat om att få tillbaka dem- men jag har fortfarande inte fått dem. Nu ett år senare har jag fortfarande inte fått tillbaka dem, det börjar bli smått irreterande nu- men vad ska man göra? När hon säger att hon inte får några pengar, lite märkligt.
Jag kan låta som en kärring nu, men det har gått lite långt nu.

Det är något som jag också är väldigt trött på, kärringar. Det som blir trötta och sura för minsta lilla fis. På jobbet idag var vi vid ljunghusen där vid de nybyggda lägenheterna och då skulle vi rensa några rabatter med skyffeljärn. Då kommer det en gammal kärring och säger "Ska ni ta vår sida idag också? För ska ni göra det tar ni inte med skyffeljärn i sådana fall." Då svarade vi att vi inte visste, och då fortsatte hon pladdra "Jag ringde och pratade med Leif Bengtsson på midsommar och då sa han att det skulle dröja en vecka sen skulle det komma någon." Återigen sa vi att vi inte vissta och att vi skulle återkomma med svar, då gick hon äntligen. Och vi fortsatte fram till lunch.

Efter lunch åkte vi tillbaka till samma ställe och då kom den kärringen tillbaka och sa att allt skulle göras perfekt och hon gick runt och visade oss en massa buskar om hur det skulle se ut. Sedan gick hon upp och satte sig på sin balkong och kollade ned på oss medans vi jobbade, det skulle ju vara "perfekt". Hon klämmde inte ens ur sig ett tack.

Det jag inte gillar med sådana kärringar är att de är så känsliga för allt och de är vrånga och ingenting ska vara fel. Anledningen till hennes vrånghet kanske var för att vi är ungdomar. Kärringar gillar inte ungdomar, för dem är alla likadana.

Jag vill aldrig bli en sådan kärring, blir jag det vet jag inte vad jag gör.

Förövrigt så har jag jobbat på Leif bengtsson fritid och underhållning i en vecka och en dag! Det har varit kul och jag anser att det är mycket roligare att jobba där än på dagis. Även om jag känner mig som den "tystlåtna" på jobbet, har jag roligt med mina arbetskollegor på något vis. Och idag har jag fått mer kontakt med dem än vad jag hade förra veckan. Och alla är killar, den ända tjejen på arbetet är jag. Men det är bara kul tycker jag, man får höra roliga kommentarer var dag och de bjuder på många skratt- man blir glad av att jobba med dem. 
Så jag hoppas på att innan veckan är slut att jag ska kunna få ut några fler ord. Men sådan är jag- "folkskyg" blyg inför nya människor som jag aldrig har yttrat ett ord med innan, något som är en jobbig egenskap som jag kämpar på att bli av med, men jag känner att det jobbet hjälper mig på traven lite.
Jag ser framemot dessa två sista veckorna jag har där, om det inte blir mer- Leif och de andra var nämligen nöjda med mig så jag hade kanske chans att få jobba några extra veckor, det blir bara mer pengar och dessutom mindre slöa dagar, sommarlovet har bara börjat också, det har mycket kvar att erbjuda!
Inte för att jag brukar tro på sådana test som man gör på internet, men det har tydligen sagts att jag kommer bli kär denna sommar. Och jag har ju ögon på ett par som har gjort mig intresserad, men jag vet inte. Man kan ju alltid hoppas på en liten romans som kan bli något större. Jag säger som de säger i "snygg sexig singel", "Don't look for mr right, look for mr right now. And then suddenly that "right now part" will just disappear naturaly." Ett citat som jag har valt att följa denna sommar.
Förra sommaren hade man otur med killarna, de hade mig just för stunden. När de hittade någon annan dumpade de mig, de slängde mig som man slänger skräp i en papperskorg. Det ska inte hända denna sommaren, denna sommaren ska jag vara mer svårfångad, för jag har lärt mig att är man lättfångad går romansen över fort, det måste vara mer intressant om killen får kämpa lite. Den taktiken ska jag köra med!


Något som måste hända snart i denna värme är att jag måste ta mitt första dopp i havet, det har inte hänt än detta året. Jag kanske låter som en badkruka, men jag har bara inte fått tummarna loss från röven och åkt dit än, men det ska komma denna veckan, kan jag nästan lova.

Förra sommaren var fullt utav av bad, denna sommaren ska det bli minst lika mycket bad! Och grillning på stranden och fester på stranden och mycket mycket mer!


Nu ska jag äta kiwi och kolla på film!


Någon kommer få sova gott ikväll.

Och det ska jag göra. Jag kommer sova gott och jag ska sova gott, för att detta har nog varit en av de slitsammaste dagarna i mitt liv både psykiskt och fysiskt.
  Jag kom till jobbet runt nio, och då träffade jag även på Leif- han som äger det stället jag jobbar på. Han skakade hand och sa att jag skulle sätta mig i bilen, vilket jag gjorde. Där satt en kille som heter Marcus och även Sebastian från gårdagen. Vi skulle köra iväg och hämta några skottkärror, då tänkte jag " vad ska vi med skottkärror till?".
  När vi hade hämtad dem fick jag jobb kläder, eller "blåkläder". Jag fick instruktion om vad jag skulle göra och jag såg att det låg uppgrävt gräs som skulle bytas och då blev jag tillsagd att fortsätta- vilket jag då gjorde.
  Rätt kul tänkte jag, eftersom jag aldrig har gjort det innan, men "kul" försvann efter två timmar. Det var så här att gräset som blev uppgrävt skulle läggas i skottkärran, sen skulle jag gå till ett ställe tio meter bort och dumpa det där, sedan gå tillbaka. Den första rundan var helt okej, men efter två timmar började solen steka och det blev jobbigare och jobbigare. Som tur var kom lunchen imellan, och till lunch blev det bk mat! Gått för magen, jo tack!
  Lunchen spenderades med en kille som heter Robin och Sebastian, och inte för att jag pratade så värst mycket denna gång iheller men några ord lyckades jag klämma ur mig iallafall.
  Men lunchen gick snabbt och det blev tillbaka till arbete.
  Man kände verkligen värken i kroppen, men jag fick hjälp med det sista och sedan var den arbetsdagen slut!
  Det gick snabbt och jag ser framemot vad som väntar imorgon!
  När man kommer hem, lägger man upp benen på bordet lutar sig tillbaka och kollar på tv. Ett bra sätt att spendera en eftermiddag, men då kommer min käre bror och spelar trummor- inget fel på det! Men när han var klar kom han ned och sa att han skulle träna, han drog även med mig!
  Kände direkt hur trött jag var, men fortsatte ändå. I två timmar..
  Nu när jag är hemma väntar jag på en vän som tar tid på sig, när hon är färdig ska vi dra till stranden. Fast jag ska inte bada, det är för kallt för det nu, men första doppet detta år lär komma imorgon!


Vilken gräslig dag!

Gräslig? Ja så skulle jag kunna beskriva min dag idag faktiskt. Det var min första jobbdag idag och den började med att jag kom 40 minuter för tidigt. Jag hade ju fått för mig att jag skulle börja 08.30, men jag skulle börja 09.00
   När jag kom in till höllvikens ip, blev jag mött utav en vresig sur gubbe, som sa att "det inte var en käft där", och att "du börjar 09.00, så du får vänta här". Vänta det gjorde jag, men jag satt inte stilla för jag började med att plocka upp lite skräp som fanns runt om. Och när jag tyckte att det var nog satte jag mig ned och lyssnade på musik istället.
   Någon stund senare kom en man som heter Bertil och sa på skoj att jag skulle "linjera planen, klippa gräset och plocka upp allt skräp du kan kan hitta", men jag förstod att det var på skoj förståss. Han sa att vi skulle åka iväg till skanör, men först skulle han prata med någon kille som satt inne på kontoret. Min första tanke i det läget var att, jag inte ville jobba med en till, eftersom jag är så blyg av mig så jag skulle inte yttra ett ord med denna personen. Och det var någon 14 åring som heter Sebastian. Han och jag fick börja med att plocka upp skräp längs hela idrottsplatsen och det gjorde vi. Men han var ingen rolig att jobba med, han tog hela soptunnan för sig själv och gick iväg med den, verkade inte som en arbetsvillig tycker jag, han gick med en plockstav och plockade upp lite skräp medans jag gick runt med handskar och tog allt skräp som kom i min väg.
   När skräpet var uppe var det dags att åka till skanör, där jag inte hade en aning om vad som väntade mig. Men Bertil sa att jag skulle klippa gräs, och då tänkte jag att det var något som jag var van vid så det skulle bli en lätt match. Fast då visste jag inte mängden gräs jag skulle klippa, och lite gräs, det var det minsann inte. Allt gräs kring tångvalla skolan och vid tennisbanorna.
  Tiden gick och det blev dags för lunch och precis som på alla andra sommarjobb jag jobbat på, trodde ju jag att vi skulle bli bjudna på lunch, men där hade jag fel! Vi åkte till ica i skanör och då visade sig att vi skulle betala lunchen själva, vilket jag inte var berdd på eftersom jag inte hade några pengar med mig, och då fick jag gå tommagad utan mat, inte så roligt nej.
  Väl tillbaka, satte vi oss i ett litet kontor och där löste jag sudoko och korsord! Sedan var det dags för gräsklippning igen.
  Tre timmar senare var jag klar med allt gräs, och jag kunde pusta ut. Det hade tagit ungefär fem timmar att klippa allt gräs och jag var relativt trött när jag var färdig.
  Min första jobbdag beskriver jag som sagt gräslig, och jag har knappt yttrat ett ord med de som jag jobbar med, men som sagt jag har inte alltid så lätt för att prata med människor som jag aldrig har träffat eller snackat med förr, så jag får hoppas på att det löser sig och att jag vågar snacka med mina "kollegor" snart.

Något som jag skulle önska är att jag vågade prata mer, det hade varit en skön personlighet att ha om jag vågade prata, för er som vet vad jag pratar om kanske delar sina känslor med mig.
  Vissa människor har jag hur lätt som helst att prata med, men andra inte. Det beror helt och hållet på hur personerna är och hur mycket de pratar, men som de som jag jobbar med nu. De har jag aldrig pratat med förr, eller träffat ens. Då vågar inte jag prata.
  Det handlar delvis också om att man vill göra ett bra första intryck på jobbet, vilket jag vill kunna göra. Men jag har så svårt för det, vilket är mycket irreterande.
  Man har ingen aning om vad man ska säga, eller vad man har att prata om. Ja det är svårt och jag vill verkligen försöka att bli av med denna svårighet, det har jag velat hela mitt liv,
  Jag har alltid varit den tysta och tillbakadragna människan med nya människor, de kan säkerligen tycka att jag är tråkig typ, men om de lär känna mig är jag inte så tråkig som de tror. Men det är inte alltid folk ger blyga människor en chans och pratar med dem.
  Jag vill försöka vara den pratglada människan, men jag är alltid rädd att jag ska säga fel saker och folk ska tycka konstigt om mig, vilket man inte vill tänka- Man ska ju inte bry sig om vad folk tycker om en, för det är att man är sig själv som räknas.
  Något jag vill tänka på var gång jag ska prata, det ska jag försöka göra nu i framtiden!



Brister på att ha något att göra.

Detta låter märkligt att det kommer ifrån mig, men mina tankar säger mig att jag saknar skolan? Jag saknar att behöva veta att jag har ett ansvar att få upp betyg och att gå upp på morgonen. Jag saknar att ha något att göra om dagarna, känslan att veta att man har något att gå upp för på morgonen och att man inte sover bort hela dagen. Skolan är inte bara en plats för kunskap och lärdom, det är också en plats där man träffar i princip alla sina vänner var dag, vilket man inte gör under sommalovet.
     Nu säger jag inte att jag saknar att behöva plugga och känna stressen att ett arbete måste vara inlämnat ett visst datum eller lärarna. Men är man i skolan gör man iallafall något var dag man är där. Är man hemma, har man inte alltid det, då kan det hända att man bara ligger i sin säng och dagdrömmer.  
     Man brukar säga att man känner hat mot skolan och bara vill ha lov, så kan jag känna ibland när läxorna blir för många och pressen att få underkänt blir för stor. Men det var en vuxen man som sa till mig, att njuta så länge som möjligt utav skolan, för sedan kommer det ansvarsfulla arbetslivet. Där man går till ett jobb som ser nästan likadant ut var dag. För skolan gör faktiskt inte det, den ser inte alltid likadan ut. 
     Och vad jag vet nu, så har jag bara 2 år kvar under min skoltid, sen ska jag också ut i arbetslivet, flytta hemifrån, bilda familj och betala högar utav räkningar. Tänk när man går i skolan får man studiebidrag, man bor hemma, man får mat var dag och man vet att man inte kan bli "sprakad" från sitt arbete och bli arbetslös. Det låter pessimistiskt, det jag skriver, det kan jag hålla med om. Men det jag försöker få fram är att man ska njuta av den tiden man har i skolan så länge som möjligt, det är iallafall något som jag vill göra.
       
En sak jag har bestämt mig för att göra denna sommar är att jag ska läsa ut två böcker, i hopp om att kanske kunna höja mitt betyg i svenska. Min grammatik är inte den bästa och det är något jag mer än gärna skulle vilja bättra till, då är böcker en bra lösning.
     En bok som jag har läst i snart två veckor är "äcklig", en mycket hemsk bok måste jag säga och jag är på god väg att läsa ut den. Det är en vad ska man kalla det, självbiografi. Skriven av Constence Briscoe. I boken tror hon att hon heter Clare, hon har alltså inte fått reda på sitt riktiga namn än. Hon utsetts hela tiden av misshandel av sin mamma, allt ifrån en nätt puttning till rejäl misshandel. Men det är inte bara fysisk misshandel det är även psykisk, hon kan bli kallad för "äcklig bakterie" och "äcklig hora". 
      Hennes mamma är tillsammans med någon man, som heter Eastmann och även han utsätter henne för misshandel.
      Clare är sängvätare, hon kissar i sängen och kan inte göra något åt det. Och här är ett stycke från det: "När det blev läggdags kom min mor upp med en svart plastsäck. Jag stelnade till när hon närmade sig. "Vill du gå och lägga dig?" frågade hon. Säcken var hopknuten med en dubbelknut. Hon knöt upp den, och jag såg att den innehöll ytterligare två lager plastsäckar. I den innersta säcken låg mina lakan, min filt och mitt nattlinne. Allt var genomblött och stank urin. "Vill du gå och lägga dig?" "Ja", sa jag. Min mor föste undan kläderna jag bäddat med på morgonen och lade lakanet på sängen. Den stora, gula, våta fläcken fick sängenvätningslarmet att börja väsnas, och min mor ryckte kontakten ur uttaget. Hon bäddade omsorgsfullt, vek in lakanet under madrassen, lade kudden ovanpå och avslutade med filten. "Ta på dig nattlinnet", sa hon och gav mig det våta nattlinnet som luktade ganska illa. Jag stirrade först på nattlinnet, sedan på henne. "Ta på dig det", upprepade hon och knuffade till mig. Jag tog av mig kläderna och drog nattlinnet över huvudet. Jag försökte undvika att få de våta fläckarna mot huden, men det var omöjligt. När jag tagit på mig nattlinnet lyfte min mor upp filten och sa: "Lägg dig". Jag lade mig lydigt i sängen och min mor stoppade om mig. "Sådär ja! God natt, Clare. Om du byter sängkläder kommer du att få ångra dig!"
      När jag läste detta var jag nära inpå att gråta, att en mamma kan bete sig på det viset. Man kan inte hjälpa att man är sängvätare och borde inte bli straffat för det på detta sätt. Detta är inte det värsta som Constance är med om, det finns så mycket mycket mer. Och att detta har hänt och att det är hon som har varit med om detta som skriver det, det är svårt att förstå. Hade jag själv genom gått allt det som hon har genomgått hade jag inte varit stark nog att prata om det.
      Jag är verkligen glad att min mamma, eller pappa aldrig har behandlat mig såhär.
      Denna bok berör verkligen och borde läsas utav de flesta. Den är inte bara väldigt bra och väldigt tårgripande, den är bra skriven också.
      Det är inte ofta jag läser böcker, men denna boken har jag knappt kunnat lägga ifrån mig sedan jag började läsa den, den är så frukansvärt bra. Kalla mig läslus eller nörd eller vad ni vill. Men den är riktigt bra.

Något annat att tilllägga är att jag börjar jobba imorgon. Så det där med ansvar kommer reda imorgon, jag har hunnit ha en veckas sommarlov.
    Det ska bli skönt att ha något att göra om dagarna. 
    Jag ska jobba på Leif Bengtssons fritid, och som sagt så ser jag framemot det. Min bror berättade för mig att när han jobbade där fick han köra traktor, och eftersom jag aldrig har kört en traktor förr, ska det bli mycket roligt faktiskt, sen så blir det lite grässklippning och ogräsrensning.
    Bara det inte blir som det blev den första dagen på mitt första sommarjobb, det var sommaren 07 och jag skulle sommarjobba på ett dagis i falsterbo. Jag tog bussen precis som vanligt, satt där och höll utkik efter min hållplats- jag hade ingen aning om vilken busshållplats det var som jag skulle hoppa av på. Så jag åkte så långt som man kunde, och det var vid falsterbo strandbad. Men det var först när jag hade hoppat av som jag insåg att jag inte hittade, vad gjorde jag? Jo i min panik ringde jag till min mamma, och som tur var kunde hon komma och hämta mig. Men min vägbeskrivning var inte den bästa, jag sa nämligen att jag var vid rondellen och raka vägen fram, men det visade sig att jag hade fel, för man skulle svänga efter rondellen. Och som tur var hittade mamma mig och vi körde iväg till jobbet, bara en halvtimme försenad. Men det var lugnt. Något bättre intryck gjorde jag inte nästa dag, då jag försov mig en halvtimme och kom en timme försent, inte det roligaste. Men dagisfröknarna gillade mig iallafall.
   Fast detta året ligger jobbet i höllviken och jag behöver inte åka buss, utan jag ska cykla! Det som jag är mest rädd för är att jag ska försova mig, så jag ska snart gå och lägga mig och sova, så att jag inte blir försenad- Jag menar, man vill ju göra ett bra första intryck!

21/6-09

Sist jag skrev här, vilket var 11 dagar sedan. Några få saker har hänt, kan man ju säga.

Vi slutade skolan förra torsdagen, och det firades med en klassfest. Men man kan inte kalla det för en klassfest, eftersom det kom dit andra estetare också så jag skulle snarare kalla det för en estetar fest, och det var det roligaste på länge om jag ska vara uppriktig. Jag märkte då att de roligaste man kan umgås med, eller festa med är estetare.

Den saken blev klarare för mig på lördagen, ännu en fest med estetare. Jag hade mina aningar att denna fest kanske inte skulle bli lika rolig som den förra, men det blev den. I början var den stel, men det rättade till sig senare med las ketchup dans och margertha dansen och mycket mycket mer. Festen spred ut sig och det spelades någon form av dansband lite längre bort och hälften av personerna gick dit, en av dem var jag. Den kvällen slutade med pussar, men somnade ensam. Om jag ska beskriva denna kväll så kom jag fram till att den gav en bra spark till sommarlovet och när jag somnade såg framför mig hur bra sommarlovet hade börjat och hur bra det kommer att bli.

Jag har tjänat lite pengar nu på lovet också, genom att måla staket, rena ogräs, klippa gräsmatta och passa barn hos min morbror, vet inte hur mycket jag har lyckats samla ihop på det, men jag tror att jag har samlat ihop lite iallafall!

En annan händelse jag var med om var i fredags redan, midsommar ju! En av de trevligaste faktiskt, det började med att jag vaknade vid 09.00 tiden skulle jag gissa på, steg upp och åt lite frukost. Vid 14.00 kom gästerna Marcus och Ingela, som skulle underhålla oss denna dag. Redan då började jag dricka en grogg som Ingela hade blandat. En timme senare åt vi middag och då tog jag mig en cider och några till, sedan var man inne i det lilla alkohol molnet. Det blev mycket shotande och klunkande, trevligt var det. Vid 18.00 tiden gick jag hem till Terese, med Emily som jag förresten är vän med igen. Väl där väntade vi in gästerna och då passade jag på att ta en cider till. Och det tog ungefär två timmar och sedan var där fullt av människor. Och om man frågar vad jag var med om, kan man formulera om frågan och ställa den såhär istället; Vad var du inte med om. Men hade jag svarat på den sista frågan hade det inte blivit någon beskrivning så nu ska jag skriva vad jag var med om på min midsommar från början till slut; Midsommarmat, groggar, shots, klunkade drickande, en lång gåtur, grillchips, trelleborgare, näsetfolk, engelsktalande ib-samhällare, en samhällsbög från ib som var stenpackad på 7 7 % cider, arga uttryck, arga ord, nakenchockar, att jag dansade själv till "give me hope jo'anna" och försökte få igång folk som satt i soffan, vältande ciderburkstorn, "makrill", dålig techno musik, skratt, glädje och lite till. Ja en ytterst hänelserik kväll, rolig var den allt iallafall!

Och på lördagen mådde man minst sagt som man förttjänade.

Och idag är det söndag. Sista dagen jag är ledig på tre veckor, om man räknar bort helgerna då vill säga för imorgon börjas det jobba. Jag ser framemot det om jag ska vara ärlig. Detta blir mitt tredje sommarjobb och det känns skönt att tjäna egna pengar.



10/6-09

Herregud vilken vecka jag har haft, jag har aldrig varit med om en latsammare skolvecka än denna. Fast den har ett inslag utav städning och betygssamtal.

I måndags kom jag hit och skrev ett prov i hopp utav kunna höja mitt betyg i matematik! Vilket jag lyckades med, jag gick ifrån ett mycket svagt godkänt till ett rätt så starkt godkänt, det var en lättnad kan man säga! Och jag slutade ungefär 09.00 denna måndag, så jag tog min telefon och gjorde ett samtal till min moder och det blev att vi tog en tur in till staden, då vi egentligen skulle ha åkt in till danmark, men min bror svarade inte på sin telefon, så det blev som sagt malmö istället. Där vi gick några runder i ett par affärer och jag lyckades hitta några saker, som skor- just de skorna som jag har letat efter ett bra tag, nämligen ett par millitär mönstrade converse och man kan säga att jag hade tur, det var nämligen det sista paret och de passade mig perfekt! Jag hittade även en "reagge tröja", som jag också har letat efter ett bra tag, det kan man kalla för tur. Det inskaffades även två nya piercingar, en grön och en med taggar. Min broder kom även senare och vi hade en trevlig lunch och vi gick en till runda på stan, innan det blev dags att åka hem i den gula faran.

Vilken måndag, både få höjt betyg och få kläder, det kallas för en bra dag och den avslutades och bra! Nämligen en fotografisk insperade kväll med min mamma på stranden, det kunde inte blivit bättre.

Tisdagen igår då vill säga. Städade vi studion, vi- dansare. Och jag kan säga att den såg mycket välstädad ut, den var finare än den var innan, i hopp om att hitta de saker som blev stulna, stäade vi väldigt noga men vi lyckades inte hitta dem, tyvärr. Efter den städningen väntade det bild, där jag kanske kan få ett vg, om jag målar fler träd som blir bättre och då är det en självklarhet att jag gör det, ju fler vg desto bättre. Men samtidigt så är inte godkänt ett dåligt betyg, men det är ett betyg som kan byggas upp och bli bättre! Vi fick även reda på betyg i svenska och engelska, där jag fick godkänt, så alla ämnen hittills är godkända, känns skönt! Och jag kan hälsa och meddela att under sommarlovets gång ska jag läsa två böcker och blogga mera, eftersom jag måste lära mig mer om var jag ska sätta ut kommatecken(,), föratt det är jag inte så speciellt bra på.

På kvällen gick jag och kollade på 93ornas kabara på sandeplan skolan. Den var bra, faktiskt bättre än vad jag trodde att den skulle vara, den var robin hood insperad och de som man kände hade en rolig roll, mycket roligt att kolla på!

Idag är det onsdag och jag har precis haft en liten muntlig genomgång med min matematiklärare- Pernilla, vilket gick bra! Nu sitter jag här och väntar på att klockan ska slå över till 09.45, för då väntar det ännu mer betygssamtal,  denna gången i samhällskunskap, hoppas på ett godkänt. Idag ska jag till danmark och åka karuseller på tivoli.

HA EN BRA DAG, FÖR DET SKA JAG HA. HEJ!

8/6-09

Det är måndag och denna oerhört onödiga skolvecka har börjat! Anledningen till detta skrivandet är eftersom vi inte har några lektioner vi ska bara få reda på betyg, ytterst onödigt att komma hit, men vad ska man göra?

Jag har slutat för dagen och klockan är 09.38, jag har haft ett prov och sedan slutat. Måste försöka fixa till mitt mattebetyg vilket jag även har gjort, innan låg riktigt nära ett ig! Men nu ligger jag på g, min oro över att jag skulle få ett ig i mattematik är över och jag kan luta mig tillbaka och ta det lugnt, med andra ord vänta in mitt sommarlov i ro!

Min helg har varit hyffsat slapp, har tagit det lugnt! I fredags var man i skolan där hela min förmiddag gick åt till att lyssna på redovisningar av männskliga rättigheter, där det spred sig en hel del bakfullsbeteenden, med inslag av sömn! Man blev trött av att se dem, tillskilldand från de flesta av mina kära klasskamrater hade jag inte varit och firat studenter, nej jag låg hemma i min säng och tog det lugnt! Redovisningar gick snabbt och lunchen i skolan likaså, jag tog en tur till pappas jobb i behov av att fylla på min mobil, jag köpte ett värdebevis och skulle fylla på min mobil med pengar, men hur bra gick det? Nej inte bra alls! Jag försökte i över en timme med att fylla på mobilen men det gick inte som jag ville.Jag blev minst sagt irreterad! Det kan man kalla bortslösade pengar, jag sålde smöret och tappade pengarna med andra ord, ja pengar i sjön! En timme senare var min mobil fortfarande pank!

Men jag begravde min ilska och åkte in till trelleborg med min kära vän Terese och kollade på film med en kille som heter Sebastian. det blev filmen Broke back moutain, den är både bra och snuskig, man skulle kunna kalla den en kärleksfilm med inslag utav två män som vill ha varandra, jag har inget emot homosexualliteten, jag tycker bara inte om att kolla på när två av samma kön visar sin kärlek genom kroppskontakt, men samtidigt är den bra på det sättet att den visar hur rastiska folk faktiskt kan vara, jag tycker att om man har något emot homosexuella, kan man hålla det för sig själva och inte behöva göra något brutalt mot de som är homosexuella- jag menar det finns ju faktiskt saker som är värre än att två personer har valt att gilla någon av samma kön, det finns svält, hemlöshet, våldtäkter. Ja det finns så mycket mer, nu blev det lite mycket om det, iallafall, vi kollade bara på halva filmen innan jag och Terese åkte tillbaka till vår lilla by Höllviken där vi träffade några kära vänner, men jag säger som jag alltid säger, tiden går minsann fort när man har det rolig och i detta läget fanns det inga undantag, tiden gick fort! Och det blev dags att åka hem och sova.

Min lördag såg inte direkt likadan ut, den började med att jag åkte hem till min morbror och passade mina små kusiner Emelie och Isabelle, även om jag var trött så lyckades de minsann pigga upp mig! det började med lite hoppning på studsmattan, sedan ville de gå och handla glass! Först skulle vi äta glass vid vindskyddet, men icke sa nicke där var det inte öppet, så det blev pointen istället och det kan man säga är långt för deras små ben! Man kan säga "ett litet kliv för människan, ett stort kliv för barnsligheten", ja eller något liknande. Där köpte vi glass då som sagt, jag tog mig en hederlig calippo med cola smak medans Emelie och Isabelle tog sig varsin nogger, där man fick reda på att det var morbror Peters favorit glass, ytterst intressant måste jag säga! Men det dröjde inte länge innan jag kände en regdroppe på pannan, så det blev att gå ganska snart igen och som jag sa så var det långt för deras små ben, så de blev trötta på vägen iallafall Isabelle, man hörde plötsligt ett ljud: Elin, du får bära mig! Oj vad snällt tänkte, att jag får bära henne, så det gjorde jag! Nästan hela vägen. Väl hemma hos morbror Peter igen, sattes det igång en film och det blev deras favorit: Mamma mia, Emelie kan till och med sjunga med i några låtar. Inte långt där efter blev det att jag tog cykeln hem, lugnt och sansat. Åt lite middag, sedan så låg jag bänkad i min säng och tänkte på vad som kunde förgylla min kväll, det blev en tur till gården, men då var där stängt, hemskt nog. Där stod jag och jag tänkte på hur trött jag var, så jag cyklade till videobutiken och köpte lite godis och cyklade hem och kollade på lite på tv, bläddrade och fastnade på tv 4, där det var något firande av national dagen, så firades min national dag!

Söndagen, även morbror Peters födelse dag, även den dagen min kära mor kom till höllviken! Det blev lite firande av min morbror även lite barnpassning och god tårtätning, ingen speciellt avancerad söndag!

Idag kan det bli tivoli med min mor, min bror och Sanna! Får hoppas på bra väder, men om det inte skulle bli det, är det nog alltid trevligt med karusell åkning in the rain, man kan köra en trudellut med den gamla dängan: I'm singing in the rain! Eller kanske ändra om den till: I'm singing in the rain from a rollercoster! Nu är jag smått sömning även om jag fått i mig dagens piggdryck med socker, kaffe! Hade tänkt att ta bussen nu, får la se vad dagen för mig!

Hejsvejs!

4/6-09

Jag sitter i skolan ungefär en timme innan vi börjar vår första lektion. Jag var tvungen att finslipa en redovisning som jag ska ha idag, som ska vara i 5 minuter, i början så hade jag svårt att välja vad jag skulle prata om, jag hade mina tankar att prata om barnprogramet bolibompa, men sen så hade jag inte kunnat prata om det i 5 minuter, så jag valde att prata om into the wild istället. Jag sitter och är nervös, eftersom att redovisning aldrig har variit en utav mina starka sidor. Men igår så hade vår grupp redovisning i nästan en timme om hemlöshet, det gick inte så värst bra, tyckte inte jag iallafall, det kändes som att det var en person som hade gjort allt, men hoppas på att få ett godkänt iallafall.

Anledningen till att jag inte skriver lika mycket här som jag gjorde innan är för att min dator där hemma är isönder och stänger av sig själv hela tiden och kan då bara skriva i skolan och då tar jag tillfället i akt och gör det nu. Redovisningen är klar, men jag är osäker på min grammatik och under tiden som jag ska prata så ska alla i klassen anteckna det jag säger och även betygsätta mitt tal.

Från när jag ska skrev senast har hela dansveckan hunnit bli avklarad, den var svettig, översminkad och omgiven utav 8or från olika grundskolor, men om man bortser från allt det, så var det riktigt roligt, min först dansvecka dessutom! Men det är skönt att det är över på ett sätt, för det var alltid samma kläder man hade på sig på varje dag på uppvisningarna och efteråt så hade man inte ork till att ta hem dem, så det blev att de låg där i studion och drunkade i sitt eget kroppstillverkade vatten! Jag kan knappt vänta tills nästa dansvecka i höst! Den ska bli lika svettig, översminkad och omgiven av folk som denna var!

En annan sak som är skönt, det är att det inte är fler idrottslektioner att se fram emot denna terminen, det är skönt, med tanke på att vår idrottslärare inte är den bästa. Från första början har hon inte gillat mig och jag har inte gillat henne! Men vad ska man göra, man kan inte alltid få som man vill och man kan inte alltid få snälla lärare. Sen så är det bara ett år kvar med henne, för man slipper henne i trean!

På tal om talet tre! Så tar treorna på sunds studenten idag, vilken lycka det måste vara för dem! Att springa ut på trappan vid bryggan och känna ingen mer skola! Men sen å andra sidan, kan man tänka ångest. Vad ska de göra nu, när de inte går till skolan, jo hitta ett jobb och leva ett mer ansvarigt liv! Men nu ska jag inte gå över till den negativa sidan! Idag medans de flesta är runt på studenter och firar, ska jag kolla på lägenhet, vilket jag ser fram emot, eftersom mamma hade lyckats hitta en lägenhet där jag ville bo, hoppas bara den inte är helt ihopafallen! Och det är en etta, som jag av någon anledning har velat ha så länge som jag kan minnas, men jag har aldrig riktigt förstått varför.

På tal om detta med ansvar, jag kan knappt berga mig att komma ut i arbetslivet och känna att jag har ett arbete och känna känslan av att tjäna egna pengar och försörja mig själv! Springa ut på trappan framförallt med lite alkohol i kroppen och bara känna känslan av lycka att skollivet kanske är över, fast det kan också vara som många vuxna också säger att tiden i skolan är det bästa för sen kommer det långa dagar på ett jobb, där allting ser ungefär likadant ut var dag! Men jag ser framemot det ändå, känslan av ansvar verkar så skönt!

Nu ska jag iväg och göra lite nytta som man faktiskt måste göra när man är i skolan, tjingeling!


RSS 2.0